Alltså vilka dagar vi har här på Koh Samet. Min tanke är verkligen att skildra såväl högt som lågt under den här resan, men vi har som sagts tidigare fått en helt fantastisk start på vårt äventyr så just nu är det mest uppåt!
I förrgår tog vi alltså vårt pick och pack och drog från radhuset inne i byn till stranden Ao Phai fem-tio minuter söderut på Koh Samet. Även om jag gillade det förra boendet skarpt och redan blir lite nostalgiskt nedstämd över att jag inte kommer stå i det där utomhusköket och laga overnight oats på müsli mer (vi har haft lite frukostutmaningar som ni märker), så är det också väldigt skönt att bo precis på stranden. Vi slipper tråckla oss fram längs huvudgatan och parera såväl moppar och songthaews som diverse potentiellt livsnödvändiga inköp av krimskrams (”kan vi köpa den?”) och spännande petvänliga hål i marken där större delen av norra Koh Samets samlade avloppsvatten tycks passera.
Vi bor nu på Samed Villa Resort som är ganska haussat i svenska thailandsforum på nätet, och det har också visat sig vara ett fint hotell som verkar klart välskött – ett riktigt bra alternativ för den som reser till Koh Samet med barn och vill ha det bekvämt. Det är ordning och reda på grejerna, mat kommer in som den ska på restaurangen, sängarna är sköna och det är rent och snyggt på området. Och det är klart det är skönt att uppgradera sig till bekvämligheter som frukostbuffé och varmvatten i handfatet, även om det är lite på bekostnad av charmen som finns med personligare ställen. Det är lite så vi kommer jobba under den här resan för att matcha vår något odefinierade men ändå existerande budget — att varva enklare boenden med nätter/veckor på bättre hotell då och då. Ibland väljer vi enklare boenden men med grymt läge, ibland satsar vi på riktigt bra hotell men kommer ner i pris genom att boka ett annat rum än det vi valt om vi varit borta bara ett par veckor. Blir spännande att se om det är en framgångsrik strategi. Personligen känner jag att läget kommer få styra mycket.
Men åter till de här dagarna då. Även om vi inte drabbades av jetlag så hade vi några sköna dagar med sovmorgnar som en positiv sidoeffekt av tidsskillnaden, men dessa är nu ett minne blott, framför allt eftersom hotellet saknar mörkläggningsgardiner (förbättringspotential). Det är med andra ord tidig uppgång som gäller, och efter frukost är det dags för den sedvanliga insmörjningsrutinen. Detta som på tidigare resor varit det av alla inblandade mest fruktade momentet på dagen där vi mer eller mindre sprungit runt och jagat skrikande barn med händerna fulla av solkräm, har nu istället blivit en av barnens bästa stunder eftersom vi introducerat Netflix-tittande som underhållning. Ett eller två avsnitt Mästerflygarna/PJ Masks och sen är alla klara för dagen. Det må vara curling på högsta nivå, men så värt!
Efter den stundens TV-tittande är det utevistelse från morgon till kväll. Vi har hittat så bra ställen att hänga på att det inte känns nödvändigt att gå in ens mitt på dagen för att undvika solen. Enda stunden barnen är i solen är när de badar, resten av tiden är vi i skuggan och gungar, bygger sandslott, läser böcker eller ägnar oss åt arkeologiska utgrävningar (främst Love).
Idag på eftermiddagen gjorde vi även en utflykt genom skogen till lilla fina Ao Nuan, en av grannstränderna, där det finns några enkla bungalows med sjukt bra läge, ett steg från stranden, och en liten restaurang som fick bli vårt mellis-stopp. Oerhört festligt att höra jublet från killarna när vi läste att de hade banana porridge, dvs havregrynsgröt med banan, på menyn. Love mumsade i sig en hel portion i ren lycka. Han har trots allt ätit detta till frukost i mer eller mindre fyra år nu, inte konstigt att det var ett kärt återseende.
Sedan blev det spontan familjefotbollsmatch och kvällsbad i grymma vågor på denna mysiga strand där vi var nästan helt ensamma. När vi vandrade hemåt genom skogen igen hade det redan börjat mörkna, och det var lika bra att köra middag direkt. Efter maten blev det mera kvällsbad på hemmastranden när killarna träffade nyfunna vänner från gårdagen och plötsligt befann sig ute i vattnet fullt påklädda. Lite eldshow som avslutning och dagen var fulländad.
Så ser dagarna ut här på Koh Samet, med lite variation. Det är klart att det går att tröttna på det också, men jag är väldigt glad över att vi valde att börja just här, med bad och avkoppling, för att landa och fatta att resan verkligen har börjat och att vi inte ska hem om nån vecka. Magiskt.
insmörjningsrutinen …naaaw (var är gubben som skrattar så tårarna rinner?)
Den är episk (och består även 7 veckor in på resan) ?