God jul från Huay Yang

God fortsättning! Nu har vi spenderat fem härliga dagar här i Huay Yang på östra fastlandet i Thailand, och bland annat hunnit med att fira julafton. 

Efter ett par intensiva och roliga dagar i Bangkok var det alltså dags att ge sig ut på resande fot igen. Vi börjar få rutin på att stuva ihop packningen på kort tid men jag kan inte riktigt säga att vi är 100% nöjda med den, även om vi innehållsmässigt verkligen lyckats få med i princip allt vi behöver (åtminstone så här långt). Ryggsäckarna är aningens för små och grejerna aningens för många kan man sammanfatta det med, och åtminstone jag (som är något slags självutnämnd huvudansvarig för detta) ångrar lite att vi inte investerade i nya rymligare väskor istället för att använda de vi hade när vi reste innan barnen. Vi får ihop allt, och var sak har verkligen sin plats vilket gör att vi är uppackade på en ny plats på max 15 minuter (om jag får arbeta ostört), men det går inte att komma ifrån att det är otroligt maxat. Det som räddar oss varje gång är väskan till Valters vagn. Detta åbäke till packdon innehåller förutom den sulky vi hittills använt i ca 25 minuter på stranden på Koh Samet när Valter däckade under middagen, också allt från flytvästar och badleksaker till skor och långärmade tröjor. Otymplig, fruktansvärd att bära, men alltså också oumbärlig. Bild kommer på packningen nästa gång vi drar vidare!

Tidigt i fredags morse blev vi upphämtade vid vårt hus i Bangkok av en taxichaufför som skulle visa sig vara en tidspessimist till och med av högre rang än min pappa Lage. Jag är van vid och indoktrinerad med att anlända till flygplatser, tågstationer och busshållplatser i orimligt god tid (mina föräldrar checkar t ex alltid in bland de absolut första när de ska flyga — trots att de övernattar på Arlanda), men här mötte pappa sin överman. Tåget söderut skulle lämna Bangkoks Hua Lamphong kl. 8.05, men redan 06.18 levererades vi med barn och bagage utanför tågstationen efter att taxichauffören vid bokning bestämt hävdat att 06.00 var optimal tid att åka. Det blev en lång väntan på ett tåg som i sig sedan skulle visa sig ta 5,5 timmar, men vi passade på att äta frukost, spana på folk och läsa igenom alla medhavda Pixiböcker, och sedan var det ändå snart dags att kliva ombord. 

Standarden i tågkupén var klart godkänd, och innan vi ens rullat ut ur Bangkok hade vi serverats både kaffe och fikabröd (internt benämnda ”lussebullarna”) med stor effektivitet. iPadsen som fått vila sen flygresan till Thailand åkte fram, och jag hann igenom en halv bok. Senare levererades lunch och tillhörande dryck med samma effektivitet som tidigare, vilket intogs medan det thailändska landskapet med boskap, bananplantage, tempel och småstäder gled förbi utanför fönstret i varierande hastighet. Längs spåret pågick även det längsta bygge av dubbelspår jag sett, vilket gav mig som före detta pendlare mellan Eskilstuna och Stockholm en bekant och hemtam känsla under hela tågresan … Det bästa med färden enligt Valter (förutom fri tillgång till iPad) var dock toaletten med hål rakt ner på spåret, omåttligt populärt. 

Framme vid vårt hyrda hus i Huay Yang möttes vi så äntligen av den sen länge efterlängtade familjen Rudert som bor här hela vintern (dem följer ni på http://istalletforoverall.com). Efter ungefär fem sekunder var barnens lek igång, och nu fem dagar senare pågår den än med några timmars motvilligt uppehåll för nattsömn varje dygn. Jag ska beskriva Huay Yang och vår tillvaro här lite mer framöver, men vi har det så bra, i ett stort fint hus bredvid vännernas, härliga dagar på den fyra mil långa stranden och massor av sim- och dykträning i områdets pool. Igår klämde vi till med en riktigt bra jullunch på restaurang Nishaville som bjöd på både lekrum till barnen, iskallt (en kort stund i alla fall) vitt vin till mig och Christina samt en av de godaste fried rice jag ätit någonsin (ja, den utklassade till och med min modifierade nr 10 på Thai Wok Grill på Lilla Essingen). På eftermiddagen blev det julklappsöppning och poolhäng följt av samtal hem till nära & kära och så hämtmat på kvällen, och även om någon riktig julkänsla inte infann sig trots upprepade försök med julmusik, kunde vi inte varit mer nöjda med upplägget av vår jul. Fantastiskt att vara här!